Jämställdhetsproblematiken i ett förhållande ligger inte så mycket i vem som tycker mest om att städa eller diska eller så. Det är väl ganska naturligt att man nu för tiden delar hushållsarbetet så att båda trivs och de felsta har jag förstått är ganska nöjda med arbetsfördelningen i hemmet. Man kan ju förstås hoppas att man tänker på att variera sig lite ibland så att man lär sig av varandra och är en kravfri förebild för eventuella barn. Nej, problemet är inte så mycket arbetuppgifter som det är känslor och pengar.

Något som är intressant är de fall där kvinnor jobbar mer och tjänar mer pengar än mannen i familjen. Jag har förstått att många kvinnor får dåligt samvete och känner sig som sämre kvinnor eller sämre mammor. Detta beror förstås på vad som förväntas av dem, inte på att de egentligen skulle vilja jobba med något annat. Få män skulle ha lika dåligt samvete och känna sig som mindre man, då han jobbade heltid, var engagerad i sitt jobb och tjänade bra pengar. Varför ska kvinnor inte kunna göra det valet utan att känna stor skuld?

I många fall skulle männen känna sig underlägsna och skuldsatta för att kvinnorna tjänade mer eller var mer aktiva utanför hemmet. Inte för att de inte trivdes med sitt hem, sitt mindre betalda jobb eller sin sambo utan på grund av de yttre förväntningarna man har på sig som man. Släpp skulden, släpp de invanda tankarna om hur man bör vara och tänk ett steg längre så kanske vi tillslut kan leva som vi vill. Hela grejen med jämställdhet går ju ut på att man ska kunna välja fritt!

Jag tycker inte alltid att makten måste vara jämt fördelad. Men det ska vara upp till var och en att välja hur mycket makt man tar på sig och ojämlikhet uppkommer när det alltid är det ena könet som tar eller väljer mer makt i samhället. Då bör man fundera på varför det är så.

Man bör alltid vara medveten om hur man har det i sitt förhållande. Man bör se till att båda är nöjda med sin situation och känner att de utvecklas. Framförallt måste man kunna se varför man gjort de val man gjort. Är det verkligen egna val eller bygger det på gamla stereotypier eller yttre förväntningar?

Många menar att de ?visst valt själva och att rödstrumpor inte ska få bestämma hur jag ska leva mitt liv?! Uttrycker man sig så... då har man inte förstått någonting. Då slår man ifrån sig allt av rädsla över att se sitt förhållande genom genusglasögonen. Då har man inte gjort ett medvetet val. Då har man bara gjort ett enkelt val!