Upp ner uppupp ner

Fan. Blir alltid knäpp på min födelsedag. Alltid ska man bli emotionell och sentimental och självömkande och börja grina för nånting. Vad har man att förvänta sig av en födelsedag?

Jag längtar efter min älskade mamma och mina älskade systrar. Varför är de så långt borta jämt? Önskar att jag kunde vara där med dem nu. Önskar mig mer tid med familjen. Mer tid hemma med min kära. Mer fritid. Mer tid för jobbet. Mer tid.

Stress. Idag var jag trött och nervsvag så jag blev en bitch och skällde och surade på mina kollegor för en skitsak så nu har jag väl gjort mig osams med dem för all framtid.

Alla vänner och släktingar är så gosiga som kommit ihåg mig idag och ringt, sms:at och grattat på facebook. Tack fina!



Inget svar om lägenheten ännu. Hundra på att vi inte får den. Suck. Vågar inte hoppas. Orkar inte fundera på vart vi ska ta vägen om vi inte får den.



Jag har en underbar man som lagar smörgåstårta just i detta nu och som gick upp med mig klockan halv fem imorse och gav mig ett spa-paket i födelsedagspresent! Här ska fräschas upp och relaxas!



En till Meja!

Hurra!! Min kära vän Kristina har äntligen fått ut den andra lilla Mejan i min nära värld ur sin mage. Galet sätt människor kommer till den här världen. Önskar nyfödda lilla Meja all lycka i livet. Hon har turen att ha en mycket klok mamma!


Andas norrbottensluft

Passar på att sova ut. Njuter av den kalla friska luften och den lätta snön. Nu ska stressen lägga sig. Nu ska kraven sänkas. Här och nu. Det jag gör duger.




Juljubel

Vi firade Jannes födelsedag med strålande underhållning i form av juljubel på konserthuset. Här kommer några bilder från den kvällen:



Presenter!

Kära familj och vänner...

För er som vill köpa något i jul eller till min stundande födelsedag så ska jag underlätta i julstressen genom att presentera några sista-minuten-önskningar från mig (och Janne, han önskar sig samma saker):



Presentkort på bio.



Necessär från 10-gruppen eller någon annan i liknande material och storlek.



Konsertbiljetter.



Stekpanna.



Vit morgonrock.



Må-bra-saker/Hälsokur/Hemmaspa.




Tomt fotoalbum.





Inredning/prylar/kläder från Indiska.



Och så de spel som jag nämnde i ett tidigare inlägg:

Munchkin.



Blokus.






Settlers.

Sjukling

Det är är faktiskt inte roligt. Tredje gången denna höst som jag är ordentligt sjuk. Magen, febern, ryggen, allt åt skogen. Med detta följer ett självförakt av hög rang. Ensam, bitter, ledsen, orolig och självömkande. Önskar att någon kunde trösta, men inte ens sambon vill vara i närheten eftersom jag är smittsam.

När jag återhämtat mig från detta ska jag börja leva ett extremt hälsosamt liv. Dessutom ska jag börja gå omkring med alkogel i fickan varje dag. Varför inte munskydd? Det borde skydda mot nysningar i ansiktet.

 

 

"Though I may seem confident the plain truth is I'm scared, yeah, shitless, ooh, I'm loosing sight."