Stort liv
Solen går upp över kåk och gränd Våren är ung och oanvänd Sången ekar från himmelen sänd Det är ett stort liv Jag har sett hur du kämpar för att ta dig loss Hur rösten manar: Stå upp och slåss Hur dumheten sprakar med tomtebloss Hur den fadda massan skriker: Kom med oss Det är ett tufft liv Min ungdom kommer aldrig igen Jag har så mycket förstånd att förlora än Så jag lovar dig inget, min käraste vän Det är ett kort liv Jag förstod nog aldrig vad dom sa till mig När jag satt i dom bänkarna man bildar sig Jag har gått dom vägar ingen visat mig Det är ett högt liv Jag reste iväg för att få nånting gjort Jag trodde sporren fanns på annan ort Men deras klockor gick lika fort Det är ett snabbt liv Jag satt i en bar långt västerut Där jag känner mig hemma och jag vart förut På TV:n visade man ett lyckligt slut och allt såg plötsligt lite bättre ut Det är ett gott liv Jag gick på en gata mot ett äventyr *Jag kom till en plats där pengar styr Där spriten var billig men fyllan dyr Man fattar lätt varför mänskor flyr Det är ett hårt liv Jag satt på ett möte bland viktiga män Dom sa: Du har inte hittat din marknad än men skriv på för oss så kan vi snacka sen Jag gick min väg och kom aldrig igen Det är ett fritt liv Jag tog mig upp på ett skyhögt berg Jag trodde livet skulle byta färg Men svindeln skälvde genom ben och märg Det är ett farligt liv Jag satt på en brygga långt hemifrån Månen lyste över silverstrån Maria var naken och klev ner i ån Det är det jag har fått mina drömmar från Det är ett skönt liv Jag satsade allt på död mans hand Jag drömde om en suite på Grand Jag hamnade i en etta i andra hand så jag satsade den med, för jag fick blodad tand Det är ett djärvt liv Jag klättrade ner i en bottenlös brunn Du ska vara med om allt för att få mål i mun Djupet är vackert men gränsen tunn Det är ett svårt liv Men solen går upp över kåk och gränd Våren är ung och oanvänd Sången ekar från himmelen sänd Det är ett stort liv Det är ett stort liv Det är ett stort liv Det är ett stort liv...
/Lars Winnerbäck
Livet är så vackert med all sin oförutsägbarhet, skörhet och mångfald. Nu har vi fått den stora äran att starta ett helt nytt. Om ni vill kan ni läsa vidare om detta i vår nya blogg, ettstortliv.
Denna blogg kommer att stanna i samma anda som tidigare - utlopp eller inlopp för inspiration, passion och vemod. Min egen.
Denna blogg kommer att stanna i samma anda som tidigare - utlopp eller inlopp för inspiration, passion och vemod. Min egen.
Engagemang eller trams?
Känner inte ni att det ställs konstiga krav ibland? Jag har själv både kännt dem och ofta i mitt liv varit den som ställt dem. Och gör fortfarande då och då. Förväntar mig att alla ska vara duktiga. Jo man ska vara duktig, duktig, duktig. Och smart. Och pigg. Aktiv och social. Påläst. Miljömedveten. Jämställd. Berest. Samhällsmedborgare. Social och driftig. Snäll och förstående. Öppen och positiv.
Allt detta kräver ett enormt engagemang - tid och tankar. Nästan alla har sin sak som man lägger ner engagemang och tilltro i. Det kan vara allt från djurrättsaktivism till religion eller lagsport. Det man tror på. Det som man tror ska göra tillvaron bättre. Det man vill att alla andra också ska lägga ner själ och hjärta i och förstå.
Vissa gör det som en fritidsaktivitet, vissa har det som arbete. Vissa är i början av sitt engagemang, vissa har brunnit för samma sak i 20 år och några personer byter aktivitet vartannat år. Några blev mer eller mindre tvingade in i det medan andra råkade halka in på ett bananskal. Vissa kan ha ledsnat på att aldrig få credit för allt arbete man lägger ner. En del väntar på uppmärksamhet och publicitet. Några brinner alltid. Några tappar gnistan helt.
Med ett ödmjukt förhållningssätt så kan man förstå att engagemanget kan vara såväl givande som uteslutande. Så ställ inte så förbannat höga krav på era medmänniskor. Fördumma inte dem som inte enligt er teori "förstått det viktiga i livet". Döm inte ut dem som inte orkar vara med på ert tåg, som inte har fått på sig era glasögon eller kan följa med på er förbannade cykeltur. De flesta har sina randiga skäl. De kanske helt enkelt inte vill. De har kanske ett annat engagemang. De kanske rent utav hatar just ditt engagemang för att de inte orkar ta in mer. För att alla de stora livsfrågor som man redan brottas med kanske står dem upp i halsen!
Jag menar absolut inte att döma ut någon som engagerar sig och vill förkunna sin fina tro och dröm för andra. Det är vackert. Få saker är så rörande som ett verkligt mänskligt engagemang. Ett ärligt engagemang vill säga.
Så vart vill jag komma?
En grupp, oavsett storlek, måste behålla gränserna öppna för omvärlden annars förlorar man verklighetsförankringen och utvecklingen stannar av. Konsten är att inte tro att man själv är bättre än någon annan, att se allas förutsättningar och förstå det de har att tillföra. Piece of cake eller vad? Lycka till med det. =)
Skavlan-kommentar
"Ekteskapet er litt som en hyttetur som aldri tar slut."
Första gången jag hört Skavlan säga något riktigt kul och ganska insiktsfullt. Appropå frihetsbehov och stug-ångestar i en intervju. Själv ser jag det inte alls som en hemsk händelse att tvingas spendera mitt liv i en stuga med min kära sambo. Det skulle vara mysigt som satan. Nej, nej, inga missförstånd nu. Vi går inte i några giftastankar. Poängen är bara att jag aldrig någonsin känner mig instängd med Janne.
Lägenhet fixat igen
Här ska flyttas igen! Idag skrev vi på kontrakt för en tillfällig lösning på boendefrågan. En supermysig lägenhet i andra hand nära där vi bor nu. När läget är mer stabilt ordnar vi något mer stabilt. Jag är nöjd med dealen.
Sådär ja! *borstar av händerna*
"Positiv" människosyn
Shit vad trött jag kan bli på den här "positiva" stoppa-huvudet-i-sanden-attityden, där alla förväntas vara så nöjda och problemfria hela tiden! Var och en ansvarig för sin egen lycka och ordet problem existerar inte - bara lösningar.
Visst är det viktigt att alla tar ansvar och arbetar för en bättre tillvaro men...
Får man framföra en åsikt om den inte är superpositiv eller återföljs av en rad förslag på lösningar?
Om man har svårigheter som man inte lyckats lösa själv trots lång tid, mycket pusslande och hårt arbete, får man inte säga att: Nu är det jobbigt, kan jag få hjälp att lösa detta?
Om man skulle bli trött, sjuk eller på något sätt känner att man inte förmår att göra mer, är man då en gnällig person som själv valt att försätta sig i den sitsen?
Sjuk människosyn.
Nej såhär kan det faktiskt vara: Några misströstande ord, en utsträckt hand och en vädjan om att någon annan med mer resurser ska ha en lösning som man själv av olika anledningar inte lyckats nå... det kan också vara en lösning! Det är att nå framgång med hjälp av en fiffig kompis. Även av Lev Vygotskij kallat peer collaboration eller interaction with a more competent peer. Detta borde vissa känna till.
Det finns en gräns för allt. Tamejfan.
Long time no see
Hej där allesamman!
Nu får jag ta mig i kragen och uppdatera läget här. Sammantaget var USA-resan var ett härligt och välbehövligt miljöombyte mitt i gråaste och kallaste februari och vardagstressen.
Väl tillbaka så ser vi ett nytt liv börja ta form. Även om det fortfarande är ganska kallt så börjar vintern ge efter lite för vårens små tecken här i Göteborg: Snön är i stort sett helt borta, fåglarna kvittrar och ljuset gör sitt för att man ska känna sig piggare och fräschare. Jag har tillochmed orkat ta mig till gymet ett par gånger och lugnt och försiktigt dragit igång med min tänkta löpträning.
Jobbet och atelieristautbildningen rullar på framåt och det är mycket som händer och planeras. Om inte annat så gav utvecklingssamtalet med chefen i veckan mig lite nytt självförtroende. Därför förväntar jag mig ännu en trevlig ökning i lönekuvertet så småningom.
Jannes utbildning går mot sitt slut och vi planerar en sjuhelvetes mysig familjefest i juni för att fira det och ge våra familjer chans att lära känna varandra.
Den stora händelsen i mitt och Jannes liv börjar visa sig lite smått och de flesta nära, kära och bekanta känner vid det här laget till vad det handlar om.
Hinder för lyckan just nu är boendet, avsaknaden av bekvämligheterna och utrymme för allt det nya vi behöver och den där stora sköna dubbelsängen jag drömt om i några år. När blir man egentligen färdig med boendefrågan?? Så länge vi inte vet om och vart Janne har något jobb så är det hur som helst mycket ovisst. Jag börjar bli lite otålig och har lagt ut annons på blocket som visar på vår desperation. =) Någon med kontakter kring lägenheter i Göteborg är välkomna att höra av sig så att vi åtminstone kan lösa det tillfälligt.
Med andra ord - det är mycket att fundera kring men det går ganska bra nu!
Kära vänner - vi hörs!
Nu får jag ta mig i kragen och uppdatera läget här. Sammantaget var USA-resan var ett härligt och välbehövligt miljöombyte mitt i gråaste och kallaste februari och vardagstressen.
Väl tillbaka så ser vi ett nytt liv börja ta form. Även om det fortfarande är ganska kallt så börjar vintern ge efter lite för vårens små tecken här i Göteborg: Snön är i stort sett helt borta, fåglarna kvittrar och ljuset gör sitt för att man ska känna sig piggare och fräschare. Jag har tillochmed orkat ta mig till gymet ett par gånger och lugnt och försiktigt dragit igång med min tänkta löpträning.
Jobbet och atelieristautbildningen rullar på framåt och det är mycket som händer och planeras. Om inte annat så gav utvecklingssamtalet med chefen i veckan mig lite nytt självförtroende. Därför förväntar jag mig ännu en trevlig ökning i lönekuvertet så småningom.
Jannes utbildning går mot sitt slut och vi planerar en sjuhelvetes mysig familjefest i juni för att fira det och ge våra familjer chans att lära känna varandra.
Den stora händelsen i mitt och Jannes liv börjar visa sig lite smått och de flesta nära, kära och bekanta känner vid det här laget till vad det handlar om.
Hinder för lyckan just nu är boendet, avsaknaden av bekvämligheterna och utrymme för allt det nya vi behöver och den där stora sköna dubbelsängen jag drömt om i några år. När blir man egentligen färdig med boendefrågan?? Så länge vi inte vet om och vart Janne har något jobb så är det hur som helst mycket ovisst. Jag börjar bli lite otålig och har lagt ut annons på blocket som visar på vår desperation. =) Någon med kontakter kring lägenheter i Göteborg är välkomna att höra av sig så att vi åtminstone kan lösa det tillfälligt.
Med andra ord - det är mycket att fundera kring men det går ganska bra nu!
Kära vänner - vi hörs!