Det du känner som sticker dig i hjärtat går inte att ändra på så försök inte vara någon du inte är. Försök inte intala dig att du är så stark och trygg och förnuftig och perfekt. Försök inte leva ditt liv så som du sett att man borde. Så som andra gör eller så som du sett att alla coola människor på tv gör.

Det blir ju aldrig blir som man tänkt sig så varför försöka styra situationen? Du kommer bara att känna skuld när du känner att din  mur faller och din plan spricker. Du kommer inte att kunna njuta av dina val.

Söta du, försök inte analysera situationen mer utan gör bara vad som faller dig in oavsett om det kan verka underligt eller riskabelt. Det värsta som kan hända är att du tvingas lära dig något om dig själv.

Så sitt inte där och häng läpp över att dina känslor inte följer ditt förnuft. Det förnuftigaste att göra i alla situationer är att leva och aldrig ångra sig! Eller har jag fel?

När det väl börjat rulla så går det plötsligt i en jävla fart! Har man en gång fått igång ältar-motorn så går det inte att stoppa, oavsett om det är nerför- eller uppförsbacke.

Nu är jag inne i en positiv spiral och drömmarna börjar ta fart igen. Allt känns mer levande, mer meningsfullt och varje dag har större potential än tidigare.

Det är inte lätt att lägga band på sig själv när man känner stressen skölja över en. Stressen över allt man vill göra, men inte hinner med. Men allt går så mycket lättare nu.

"Just idag är jag stark, just idag mår jag bra
Jag förs framåt av kraftiga vindar
Just idag är jag stark, just idag mår jag bra
Jag har tron på mig själv på min sida

Jag har väntat så länge på just den här dan
och det är skön att den äntligen kommer
Jag har väntat så länge på just den här dan
den ger lust när den kommer"

Hammarby-Örebro 13/5-07!! Då står jag att finna hemma på söderstadion...

Vår.
Blogg.
Andas.
Skor.
Älta.
TV.
Helgon.
Fika.
Skratta.
Jämställdhet.
Måla.
Hångel.
Färger.
Digitalkamera.
Sol.
Vin.
Picknick.
Helg.
Utomhus.
Sommarplaner.
Barnen.
Äppelpaj.
Lera.
Engagemang.
Kramar.

Ibland blir jag arg på dig utan vettig orsak. Jag önskar att jag kunde förlåta dig för att du inte är helt perfekt hela tiden. För att du ibland gör eller säger saker som irriterar mig. För att det händer att du känns frånvarande. Jag vill förlåta dig även fast du inte alltid i alla situationer förstår vad som upprör mig.

Framför allt hoppas jag att jag kommer att kunna förlåta dig för att du älskar en så svag människa som jag. Jag har svårt att tro på dig.

Men du är en idiot
Som Graucho Marx
När han blev vald till ledamot
I någon fin klubb
Men han sa "Nej,
jag vill inte vara med i någonting
som släpper in en sån som mig"

Idag har varit en sådär helt fantastisk dag när solen värmer en ända in i själen och plötsligt minns man så många saker som är otroligt roliga. Jag har fyllt dagen med aktiviteter som kändes somriga och lagom aktiva och det gjorde att jag nästan kände mig glad och lite normal. Jag har umgåtts med många människor och fiskat och skjutit lerduvor och grillat och kastat frisbee och matat änder med digestive-kex...

Vi döpte dem också... änderna. De var väldigt roliga och när man studerat dem en stund så lärde man sig känna igen dem. Alla hade unika utseenden och personligheter. Jag upptäckte att de alltid kom simmade i par, en hona och en hane och de såg efter varandra på ett väldigt charmigt vis. Det kom fler änder efter ett tag och de började bråka om våra kaksmulor, högg efter varandras fjädrar och försökte jaga iväg varandra, men de bråkade aldrig med sin egen partner!

Djur och människor är faschinerande varelser!

Nu är det vår!

Det vet jag för det är varmt ute och fåglarna kvittrar och solen skiner och bla bla bla. Allt det där som brukar göra mig lite smått nedstämd till skillnad från många andra. Nu känns det däremot ganska bra även fast jag känner att allt är förjävla stökigt just nu.

Jag vet precis vad det är jag behöver! Såhär dags på året är det dags att göra en vårstädning i sitt liv! Sådetså! Jag har skrivit en lista över saker jag behöver ta tag i och så är det bara att börja beta av och fundera över vad av detta jag vill göra, kan göra eller förmår fortsätta med... Inga bör, måste eller ska (tips från en klok pappa)!



Det är inga lätta saker man har att tas med i det som kallas livet. Alla dagar av beslut, misstag och insikter...

Lycka till med vårstädningen! Kram!

Jag tror på att jag en dag kommer att vakna och se att allt löste sig till det bästa. Jag är inte orolig. Det är bara resan dit som är oklar.

Jämställdhetsproblematiken i ett förhållande ligger inte så mycket i vem som tycker mest om att städa eller diska eller så. Det är väl ganska naturligt att man nu för tiden delar hushållsarbetet så att båda trivs och de felsta har jag förstått är ganska nöjda med arbetsfördelningen i hemmet. Man kan ju förstås hoppas att man tänker på att variera sig lite ibland så att man lär sig av varandra och är en kravfri förebild för eventuella barn. Nej, problemet är inte så mycket arbetuppgifter som det är känslor och pengar.

Något som är intressant är de fall där kvinnor jobbar mer och tjänar mer pengar än mannen i familjen. Jag har förstått att många kvinnor får dåligt samvete och känner sig som sämre kvinnor eller sämre mammor. Detta beror förstås på vad som förväntas av dem, inte på att de egentligen skulle vilja jobba med något annat. Få män skulle ha lika dåligt samvete och känna sig som mindre man, då han jobbade heltid, var engagerad i sitt jobb och tjänade bra pengar. Varför ska kvinnor inte kunna göra det valet utan att känna stor skuld?

I många fall skulle männen känna sig underlägsna och skuldsatta för att kvinnorna tjänade mer eller var mer aktiva utanför hemmet. Inte för att de inte trivdes med sitt hem, sitt mindre betalda jobb eller sin sambo utan på grund av de yttre förväntningarna man har på sig som man. Släpp skulden, släpp de invanda tankarna om hur man bör vara och tänk ett steg längre så kanske vi tillslut kan leva som vi vill. Hela grejen med jämställdhet går ju ut på att man ska kunna välja fritt!

Jag tycker inte alltid att makten måste vara jämt fördelad. Men det ska vara upp till var och en att välja hur mycket makt man tar på sig och ojämlikhet uppkommer när det alltid är det ena könet som tar eller väljer mer makt i samhället. Då bör man fundera på varför det är så.

Man bör alltid vara medveten om hur man har det i sitt förhållande. Man bör se till att båda är nöjda med sin situation och känner att de utvecklas. Framförallt måste man kunna se varför man gjort de val man gjort. Är det verkligen egna val eller bygger det på gamla stereotypier eller yttre förväntningar?

Många menar att de ?visst valt själva och att rödstrumpor inte ska få bestämma hur jag ska leva mitt liv?! Uttrycker man sig så... då har man inte förstått någonting. Då slår man ifrån sig allt av rädsla över att se sitt förhållande genom genusglasögonen. Då har man inte gjort ett medvetet val. Då har man bara gjort ett enkelt val!

Det är konstigt hur det alltid blir så att när något skiter sig i livet så ska minsann allt annat också gör det på samma gång! Man kan ju tycka att det beror på någon slags elak övre makt eller så, men så är det ju förstås inte...

När man känner sig som en skit så utstrålar man förstås bara skit. Detta gör till slut att ingen tycker om en, självförtroendet rasar, engagemanget sinar, man säger och gör allt fel och allt går dåligt.

Visst känns det bättre nu och jag känner att det går mot ljusare tider, men jobbet känns fortfarande som en stor tung sten att släpa och jag vill bara därifrån. Jag känner ingen positiv anda där och jag vet inte om jag orkar ta tag i det heller.

Kan jag få ta semester från allt? Kan någon med lite mer energi "leva upp" mitt liv igen så att jag kan börja om med nya friska tag sedan? Tänk vad praktiskt det skulle vara...

Jag ska ju inte sticka under stolen med att det skulle kännas praktiskt att fly och starta om någon annanstans just nu.