Underbara Line

Ibland blir man inspirerad av såna där fina brudar som har såna där perfekta liv och verkar lyckliga och söta och glada och snälla och kreativa och DUKTIGA.

Sen tänker jag att jag avskyr ju egentligen pressen på att behöva vara sån där. Duktig flicka. Jag vill inte låta mig dras med av deras käcka stil bara för att tillslut hamna i en sån där klassisk hjärndöd vara-till-lags-position och bara bry mig om oviktiga ytliga saker.

Fast sen tänker jag igen. Och så känner jag att jag bara ibland vill komma ur mitt djup-och-svår-träsk av aggresiva känslor inför människor med bristande självinsikt kombinerat med låg empatisk förmåga, min dödsångest och mina tankar om världens undergång och förfall. Om det hjälper mig att lätta upp stämningen i hjärnan av att läsa fåniga bloggar och inspireras av ljusa fina färger och cupcakes med hjärtan så... so be it!

Så ge mig lite sött och gott!




Valentin

Här kommer en ritkigt skön gammal bit som gör att jag och magen skruvar upp volymen och dansar runt som ett rätt lustigt ekipage här hemma på vardagsrumsgolvet.


Från där jag ropar

"Alla synder är för evigt vår lott. Jag säger att det är ok. Jag säger det är vad jag väntade mig. Och ni ser på mig."

Hästpojken igen. De vet vad de gör alltså. Melankoliskt, ärligt, poetiskt och vackert. Som jag vill ha det.


Från där jag ropar är allt lugnt nu. En midsommarhelg i Stockholm hos alla systrar är nu avslutad och vi sitter på tåget hem igen. Den här sommaren är almanackan tom bortsett från sex veckors jobb till, men den ser ut att bli skön och spännande ändå.


Hälsningar från Guastalla

Det har än så länge gått tre dagar av studiebesök, reflektioner tillsammans med pedagogistor och föreläsningar som gjort att man fått massor att fundera på. Som någon sa så fungerar förskolorna här som spegel för att vi ska se oss själva och vår egen verksamhet. Fint sagt och 100% sant.

Jag har inte sett vad som egentligen är Reggio för precis som jag anade så finns det inget sådant. En skola där seendet, barnet och gruppen är i centrum är det viktiga. Att ha fått möjligheten att reflektera kring vad det innebär tillsammans med kunniga lärare och pedagogistor i olika spännande miljöer i en hel vecka så har jag blivit så otroligt berikad som pedagog och som människa.

Jag återkommer med mer tankar när jag fått smälta allt lite mer.


Pengabrorsan

Då har man varit och sett Moneybrother på Liseberg...


Jag måste säga att ännu så länge så har dalamusikerna inte imponerat något värst på mig. Jag har gillat både Mando Diao och Moneybrother på skiva men de liveframträdanden jag sett har antingen varit ovanligt dåliga eller så är de helt enkelt dåliga.

Orkar nog inte ge dem en ny livechans på ett tag. Kan nöja mig med Spotify - jag har inte köpt premium ännu men det kan ju hända inom en snar framtid. Mer musik behövs antagligen?

Kreativitet

Min sambo är en helt fantastiskt kreativ och händig person som verkar outtröttlig i att ta sig an och genomföra saker.
Ikväll pågår lagning av cykelslang och sömnad av kläder till den här filuren:

http://ettstortliv.blogspot.com/2011/04/rul-2011-04-14.html


Sommarkänsla

Det börjar tydligen bli varmt och skönt ute. Jag tog mig ner till apoteket igår och såg hur det blommar i backarna, människor som sitter på uteserveringarna, vissa som går utan jacka eller tillochmed barfota! Nu känner man på riktigt att våren och sommaren närmar sig.






Men själv får jag dock hålla mig inne någon dag till med min förkylning. Jag vill bli frisk för den här veckan, särskilt torsdag kommer att bjuda på spännande upplevelser!!

studera.nu?




Så mycket man skulle önska att man kunde hinna med i det här livet... det skadar ju inte att söka och sen får man se om man kan pussla och fixa så det finns tid för någon av dem. Om inte nu till hösten så kanske nästa termin.



"I livets lopp finns det inget målsnöre. De snören vi passerar är starten till ett nytt lopp."

April

Det händer mycket nu.


På jobbet tar vi emot studiebesök varje vecka. Igår var det en grupp från England på besök och idag var det stadsdelsnämndens ordförande. Snart kommer dessutom folk från Reggioinstitutet på besök och jag är bjuden till middagen på kvällen! Det ska bli sjukt spännande och det känns viktigt på något vis.

Jag är även bjuden på föreläsning med Christian Fabbi den 18:e. Jag har en lärorik tid framför mig.
Atelieristakursen börjar bli spännande på riktigt och jag känner att jag utvecklas mer nu än i höstas. Det är mer nya saker, tydligare och roliga uppgifter! Jag är i en bra grupp och jag fick besöka några av de andras förskola förra veckan och var väldigt imponerad över deras sätt att arbeta så mycket med seendet.

Vi flyttar på söndag. Nytt liv, ny tid, nya väggar. Även om det känns lite sorgligt att lämna den här mysiga lägenheten så kommer det bli betydligt mycket mer bekvämt och skönt.

Jonna har fått ännu en son. Jag fick ett fint sms. Grattis till det och mycket kärlek och beundran till dig!

Jannes syster och hennes kille kommer för att hälsa på om ett par veckor. Det ska bli skönt att få hit lite familj, även om det inte är min egen riktigt. Det ska bli kul att träffa dem!

Påsk komer att firas med härlig familjemiddag hemma hos mamma. Jag längtar! Idag pratade jag med Meja i telefon och nu är det riktigt roligt att samtala med henne när hon bättre kan uttrycka sig och faktiskt börjar säga mer saker även i telefonen. Hon pratade mycket om mormor och Jojjo och åka bilen tillsammans och så frågade hon efter Janne. Jag önskar verkligen att jag kunde vara med imorgon när Jojjo fyller 20 år!
"Ääska dej Liinee." Jag älskar dig också Meja!!





Tidig morgon över Götaälvbron.


Life's good!

Stort liv

Solen går upp över kåk och gränd
Våren är ung och oanvänd
Sången ekar från himmelen sänd
Det är ett stort liv

Jag har sett hur du kämpar för att ta dig loss
Hur rösten manar: Stå upp och slåss
Hur dumheten sprakar med tomtebloss
Hur den fadda massan skriker: Kom med oss
Det är ett tufft liv

Min ungdom kommer aldrig igen
Jag har så mycket förstånd att förlora än
Så jag lovar dig inget, min käraste vän
Det är ett kort liv

Jag förstod nog aldrig vad dom sa till mig
När jag satt i dom bänkarna man bildar sig
Jag har gått dom vägar ingen visat mig
Det är ett högt liv

Jag reste iväg för att få nånting gjort
Jag trodde sporren fanns på annan ort
Men deras klockor gick lika fort
Det är ett snabbt liv

Jag satt i en bar långt västerut
Där jag känner mig hemma och jag vart förut
På TV:n visade man ett lyckligt slut
och allt såg plötsligt lite bättre ut
Det är ett gott liv

Jag gick på en gata mot ett äventyr
*Jag kom till en plats där pengar styr
Där spriten var billig men fyllan dyr
Man fattar lätt varför mänskor flyr
Det är ett hårt liv

Jag satt på ett möte bland viktiga män
Dom sa: Du har inte hittat din marknad än
men skriv på för oss så kan vi snacka sen
Jag gick min väg och kom aldrig igen
Det är ett fritt liv

Jag tog mig upp på ett skyhögt berg
Jag trodde livet skulle byta färg
Men svindeln skälvde genom ben och märg
Det är ett farligt liv

Jag satt på en brygga långt hemifrån
Månen lyste över silverstrån
Maria var naken och klev ner i ån
Det är det jag har fått mina drömmar från
Det är ett skönt liv

Jag satsade allt på död mans hand
Jag drömde om en suite på Grand
Jag hamnade i en etta i andra hand
så jag satsade den med, för jag fick blodad tand
Det är ett djärvt liv

Jag klättrade ner i en bottenlös brunn
Du ska vara med om allt för att få mål i mun
Djupet är vackert men gränsen tunn
Det är ett svårt liv

Men solen går upp över kåk och gränd
Våren är ung och oanvänd
Sången ekar från himmelen sänd
Det är ett stort liv
Det är ett stort liv
Det är ett stort liv
Det är ett stort liv...
/Lars Winnerbäck




Livet är så vackert med all sin oförutsägbarhet, skörhet och mångfald. Nu har vi fått den stora äran att starta ett helt nytt. Om ni vill kan ni läsa vidare om detta i vår nya blogg, ettstortliv.

Denna blogg kommer att stanna i samma anda som tidigare - utlopp eller inlopp för inspiration, passion och vemod. Min egen.

Engagemang eller trams?

Känner inte ni att det ställs konstiga krav ibland? Jag har själv både kännt dem och ofta i mitt liv varit den som ställt dem. Och gör fortfarande då och då. Förväntar mig att alla ska vara duktiga. Jo man ska vara duktig, duktig, duktig. Och smart. Och pigg. Aktiv och social. Påläst. Miljömedveten. Jämställd. Berest. Samhällsmedborgare. Social och driftig. Snäll och förstående. Öppen och positiv.


Allt detta kräver ett enormt engagemang - tid och tankar. Nästan alla har sin sak som man lägger ner engagemang och tilltro i. Det kan vara allt från djurrättsaktivism till religion eller lagsport. Det man tror på. Det som man tror ska göra tillvaron bättre. Det man vill att alla andra också ska lägga ner själ och hjärta i och förstå.
Vissa gör det som en fritidsaktivitet, vissa har det som arbete. Vissa är i början av sitt engagemang, vissa har brunnit för samma sak i 20 år och några personer byter aktivitet vartannat år. Några blev mer eller mindre tvingade in i det medan andra råkade halka in på ett bananskal. Vissa kan ha ledsnat på att aldrig få credit för allt arbete man lägger ner. En del väntar på uppmärksamhet och publicitet. Några brinner alltid. Några tappar gnistan helt.


Med ett ödmjukt förhållningssätt så kan man förstå att engagemanget kan vara såväl givande som uteslutande. Så ställ inte så förbannat höga krav på era medmänniskor. Fördumma inte dem som inte enligt er teori "förstått det viktiga i livet". Döm inte ut dem som inte orkar vara med på ert tåg, som inte har fått på sig era glasögon eller kan följa med på er förbannade cykeltur. De flesta har sina randiga skäl. De kanske helt enkelt inte vill. De har kanske ett annat engagemang. De kanske rent utav hatar just ditt engagemang för att de inte orkar ta in mer. För att alla de stora livsfrågor som man redan brottas med kanske står dem upp i halsen!


Jag menar absolut inte att döma ut någon som engagerar sig och vill förkunna sin fina tro och dröm för andra. Det är vackert. Få saker är så rörande som ett verkligt mänskligt engagemang. Ett ärligt engagemang vill säga.
Så vart vill jag komma?
En grupp, oavsett storlek, måste behålla gränserna öppna för omvärlden annars förlorar man verklighetsförankringen och utvecklingen stannar av. Konsten är att inte tro att man själv är bättre än någon annan, att se allas förutsättningar och förstå det de har att tillföra. Piece of cake eller vad? Lycka till med det. =)

Skavlan-kommentar

"Ekteskapet er litt som en hyttetur som aldri tar slut."

Första gången jag hört Skavlan säga något riktigt kul och ganska insiktsfullt. Appropå frihetsbehov och stug-ångestar i en intervju. Själv ser jag det inte alls som en hemsk händelse att tvingas spendera mitt liv i en stuga med min kära sambo. Det skulle vara mysigt som satan. Nej, nej, inga missförstånd nu. Vi går inte i några giftastankar. Poängen är bara att jag aldrig någonsin känner mig instängd med Janne.



Lägenhet fixat igen

Här ska flyttas igen! Idag skrev vi på kontrakt för en tillfällig lösning på boendefrågan. En supermysig lägenhet i andra hand nära där vi bor nu. När läget är mer stabilt ordnar vi något mer stabilt. Jag är nöjd med dealen.
Sådär ja! *borstar av händerna*



California

Det har inte blivit mycket datortid här. San Diego, Los Angeles och BigBear har gett oss mycket upplevelser och lite slötid. Inte blir det bättre med bloggande nu heller för nu är äntligen det fina vädret tillbaka! Jag får skriva mer när jag är hemma igen om några dagar.


Human

Jag hatar människor idag. Förresten är djur också jävligt jobbiga. Växter... växter gillar jag. Luktar gott och är fridfulla. Träd, gräs och blommor och allt. Tyvärr finns det så lite växter såhär års och betydande större del av dem man möter är människa eller djur. Överallt är de och stör och låter och luktar illa.

Fin dag

Lyckade samtal, glada barn, glad pedagog. Trodde att det här höll på att bli en bra dag, men så...

Halkade på vägen... ajajaj (tonårspojkarna tittade medlidsamt på mig)
Klämdes i dörren på konsum... sjukt (och lite pinsamt)
Försökte trösta mig och lappa mina skador med en stooor godispåse men påsjävlen går förstås sönder när jag ska ta första biten och allt ramlar ut på gatan.
Nähä. Det skulle man inte få.

Ensam ikväll igen. Sambon på galamiddag.
Trött.
Godnatt.

Det är ensamt att vara sur

Skitdag. Skitvecka. Skitliv. Jag är trött och sur och jävligt tråkig. Försökte dämpa det svarta, onda med shopping men det gick ju halvbra. Jag fick iallafall köpt en bok som jag ska läsa och hoppas på att få ut några skratt utav - Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Jag återkommer med recension...
Ha en fin jävla dag allihop då.

Förskolepredikan...

"Vad håller jag egentligen på med?"

Den frågan har jag ställt mig många gånger den senaste tiden när stressen och pressen och politiken tyngt ner vardagen. Tvivlet hade börjat komma krypande.
Men wow, vad jag har fått gräva på djupet i alla mina frågor och vända på alla dolda tankar kring min yrkesstolthet idag. Underbar dag!

Några av problemen med svensk förskola:
Hur kommer det sig att vi är så osäkra på vårat uppdrag? Hur kommer det sig att mångas arbetssätt knappt förändrats efter 20 år trots att alla andra yrken i samhället utvecklats och förändrats? Hur kommer det sig att man tror att vem som helst kan gå in och göra en förskollärares uppdrag så länge man är snäll och go med barnen? Hur kommer det sig att vi har så svårt att släppa föreställningen om att lärande är något som sker individuellt? Hur kommer det sig att vi knappt vågar säga att barnen faktiskt lär sig saker i vår förskola?



"Vad lär ni barnen egentligen?"
"Nja... vi försöker inte lära barnen något. Vi försöker inte vara skola. Vi har inga uppnåendemål. Hoppsan, lärde de sig läsa. Oj förlåt, det var inte meningen."



Vi tror att det är vårt fina förhållningssätt som är grunden till att vara en god pedagog och att det är allt barnen behöver. Vi tror att en god relation till en vuxen är barnens lycka. Att allt de egentligen skulle behöva är en snäll och pedagogisk mormor. Typ. Tror vi verkligen inte att barnen lär sig något mer i förskolan?

Är det VI vuxna enbart som gör att barnen utvecklas? Nej, en sådan syn på kunskap har vi ju inte längre. Barn lär genom möten med andra människor och material.

Lärandet sker mellan oss.

Lärandet är inte individuellt och kommer inte uppifrån.

Lärandet är en inneboende drivkraft hos oss alla.

Lärandet sker då vi har tillgänglighet till det. Lärandet sker när vi hamnar i problemsituationer där vi får reflektera och prova olika lösningar tillsammans med många andra. Kunskap är inte bara fakta och praktiska färdigheter. Kunskap är förståelsen för olika typer av processer. Kunskap är erfarenhet av olika typer av material och situationer. Kunskap är möjligheten att fantisera och skapa nya teorier. Kunskap är kreativitet och nyskapande...



Så till förskolans och läroplanens grundsten: Demokrati.

Demokratisk kompetens kan vi bara få i en grupp med andra människor, olika människor, människor med olika erfarenheter och bakgrund, människor med olika tankar och åsikter, glada, ledsna, arga, unga, gamla...
En barngrupp och medforskande, nyfikna, lyssnande, utmanande, provocerande, problemställande och förändringsbenägna pedagoger i förskolan kan aldrig ersättas av en mormor. Hur bra hon än är!




En vädjan till alla er verksamma pedagoger, oavsett om det är förskola eller skola: respektera demokratin och det kollektiva lärandet och jobba för ökad kunskap!

En vädjan till alla er utanför förskolans väggar: respektera, stöd och ställ krav på förskola och skola!

Årets löften?

Jag som inte brukar vara så mycket för det där med nyårslöften har ändå i år, utan att fundera särskilt mycket, kommit på en hel rad med förbättringar som jag kan göra på min karaktär och mitt stressade liv.

Här kommer listan:
  • Inte röka
  • Dricka mindre alkohol
  • Börja träna lite igen
  • Vara mindre sjuk
  • Unna mig mer sköna saker
  • Stressa ner och göra saker långsammare
  • Fokusera på lite i taget på jobbet
  • Tala om för mina kollegor att de är bäst
  • Göra ännu mer roligt av min fritid (alltså dra ner på facebook-tiden)
  • Visa mer kärlek till mina vänner
  • Och sist och helt klart viktigast - Tycka att det jag gör duger, oavsett hur mycket jag åstadkommit!

Presenter!

Kära familj och vänner...

För er som vill köpa något i jul eller till min stundande födelsedag så ska jag underlätta i julstressen genom att presentera några sista-minuten-önskningar från mig (och Janne, han önskar sig samma saker):



Presentkort på bio.



Necessär från 10-gruppen eller någon annan i liknande material och storlek.



Konsertbiljetter.



Stekpanna.



Vit morgonrock.



Må-bra-saker/Hälsokur/Hemmaspa.




Tomt fotoalbum.





Inredning/prylar/kläder från Indiska.



Och så de spel som jag nämnde i ett tidigare inlägg:

Munchkin.



Blokus.






Settlers.

Tidigare inlägg