Har tydligen blivit utmanad av syster på någon slags frågestund...
 
Svara på dessa frågor och utmana 5 av dina bloggvänner

1.Är du nöjd med ditt namn eller önskar annat? Jag tycker om det.

2. Saknar du något i ditt liv? Ja, alltid finns det mer att förvänta sig av livet.

3. Sommar eller vinter? Men... höst. Eller sensommar då. Det är en tid för nystart på saker.

4. Vad var det första du la märke till hos din partner , som du föll för? Ögonen. Det låter klyschigt kanske. Men de var intensiva... höll kvar. "long lingering glances, fairy tale romances"

5. Vilken är den bästa julklapp du fått? Gitarren kanske... Den kommer ju äntligen till användnig.

6. Påverkas du av media, och alla sk ideal? Självklart. Alla påverkas av något likaväl som att allting påverkas av någon. Med andra ord: var medveten om att du har en del i allting. Se det kompetenta barnet och utmana det!

7. Vart i världen skulle du helst vilja leva? Där alla jag tycker om är.

8. Finns det något du ångrar att du gjort? Ja det är klart man ångrar saker tillfälligt då och då. Men om man verkligen funderar över det så nej... verkligen inte! Jag tror inte att man bör ångra något för allt som händer leder till något som man inte vill ha ogjort. "Non je ne regrette rien".

9. Hur många barn vill du ha? Jag är glad om jag någon gång får ett... Sen kanske man kan fundera över om man skulle vilja ha ett till...

10. Har du återkommande drömmar? Ja.

11. Om du fick äta en maträtt resten av detta år, vad skulle du välja då? Hmmm.... Det måste ju vara något som går att variera och som man inte tror att man tröttnar på efter ett par dagar. Får man säga soppa eller måste man vara mer precis?

12. Märkes kläder eller inte? Konstig fråga. Vad för märke? Kanske inte då.

13. Vart ska du/ni fira jul? Hos min mamma och hos Davids mamma tror jag det blir.

14.Har du ett nyårslöfte? Nej. Jag vill inte ha mer press.

15. Vad har du för planer för dagen? Ska slöa vid datorn ett par timmar till, spela lite gitarr och sen åka till Sthlm och hälsa på Anne, Anders och Meja ikväll. Jag och Jojjo ska plocka ner studsmattan också tydligen... Snart... Jag är trött...

Jag utmanar:
Kristina
Elin
GenerationY

Har inte så många bloggande vänner...

Ibland känner man sig så totalt maktlös. Som att ingeting går att styra. Man ser tiden sakta förvandlas till minnen genom väggar av glas.


"Men du e en idiot!
Som Groucho Marx när han blev vald till ledamot
i nån fin klubb men han sa nej,
jag vill inte va me om nånting som släpper in en sån som mig!"

Jag har bestämt mig för att köpa en tidig julklapp till mig själv nästa vecka! Men det är en hemlis än så länge. Hihihi.......

(Jag lovar att fota sen så alla får se.)

Jag vill ha ett inspirerande jobb, tack. Annars får det va. Jag vill inte längre ha ett jobb där de säger att jag behövs. Jag vill ha ett jobb där jag också kan trivas.

Jag vill jobba på ett ställe där personalen har samma långsikitga mål som jag. Samma pedagogiska fokus. Samma drömmar om den perfekta förskolan där alla barn är starka och vår läroplan syns!

Självklart behöver man inte tycka lika om allt i ett arbetslag. Man ska helst inte göra eller kunna precis samma saker. Man behöver inte ha de bästa förutsättningarna i form av lokaler eller pengar. Man behöver inte ha minst barngrupper, nyast leksaker eller störst gård...

Men man behöver veta hur man lyssnar på varandra och hur man kan gå vidare för att utvecklas. Man behöver ha förmågan att se positivt på sin egen verksamhet och göra det bästa av de medel man har och en vilja att satsa på de tekniska och intellektuella verktyg men behöver för att nå målen.
Man får gärna sträva efter att jobba "Reggio". Man ska kunna förklara med hänvisning till värdegrunden och läroplanen syftet med allt man gör, säger och tänker! Det ska finnas en ett intresse och en kunskap för att leka, skapa, utforska, dokumentera och reflektera!

Det ska finnas vilja, framtidshopp, intresse för barnens och föräldrarnas delaktighet, ett medvetet genustänk, tilltro till barnens förmåga och en stolthet och glädje över att vara förskollärare. För vem som helst kan uppenbarligen inte göra vårat jobb. Världens mest varierande och roliga jobb!

Finns det någon sån där ute som vill ha mig? Jag väntar vid telefonen...

Man lär så länge man lever. Efter en helg i Västerås lärde jag mig något nytt om mig själv. Jag är tydligen extremt allergisk mot Kristinas Katter. Ögonen, näsan och halsen svullnade igen och kliade. Det var inte trevligt när jag skulle försöka sova. Inte en speciellt vacker syn heller.


Innan jag hälsar på henne nästa gång måste jag uppsöka en läkare och få någon slags allergimedicin.

Mamma har en svala på fönstret. Hon har sagt någon gång att den sitter där för att inte fåglar ska flyga in i fönstret och skada sig. Jag fick häromdagen höra att en svala betyder tur. Det tror jag på men för vem? Fågeln som kommer flygande eller den som äger fönstret den sitter på? Man kanske hur som helst borde ha en svala någonstans i förebyggande syfte...

Jag har förstått att några som använder explorer har problem att läsa min blogg eftersom det blir konstiga tecken där det ska vara å ä ö. Jag har kommit på hur man kan få det att se normalt ut...

Under Page gå till Encoding och välj Unicode i listan. Det verkar bli problem om man har västeuropeisk eller engelsk stavning.

Hoppas det funkar sen! God natt!

Middag med systrar och Meja och moster och mamma. Sedan Återsken. Sedan fika med grannar. Mycket trevlig kväll blev det. Jag älskar min lilla systerdotter! Hon är en sån underbart perfekt liten människa som man inte vill släppa. Bara titta på och krama och nosa och pussa och gosa med.

Jag undrar om man fortfarande är samma person som man var när man var barn? Har man någon slags inneboende personlighet eller förändras man helt av allt som händer när man blir vuxen? Vi tittade på film från när vi var små idag. Jag var tydligen vansinnigt fånig och pinsam när jag var liten och det verkar ju i alla fall hänga i...

Anne däremot var cool. Ett gammalt citat:

Dagmamman: Gör du en piruett?
Syster: Nej det var en pirutvå!

Om man kunde samla alla man tycker om på samma ställe så skulle man slippa åka hit och dit. Aldrig sakna någon. Vad bra det skulle vara tycker jag.


Det började precis snöa här. Riktiga stora vinterflingor. Ska ut och fota strax...

Äntligen hemma igen efter en tur till Stockholm ikväll. Vi fick ett infall och åkte på en fest med ett gäng folk från Dalarna. De flesta hette Johanna. Jag konstaterade att de måste ha haft dålig fantasi i Hedemora i början av 1980-talet.

Jag är hemma hos mamma. Har inte gjort någonting idag. Sov länge, packat upp grejer, ätit lite, tittat på skogen men inte orkat eller vågat ta mig ut längre än på trappan. Varför ser skogen så skräckinjagande ut såhär års? Mörk, blöt, kall, grå...

Imorgon ska jag gå ut. Ta med kameran och hitta fina saker bland allt det där gråa.

Kanske ska jag ta skruttbilen och åka en tur till stan också. Hon låter förresten som en hel traktor nu. Hål på avgasröret.

Idag har jag lånat stativ och mikrofoner och sen har jag varit på elgiganten och köpt minDv-band. Nu ska här tillverkas dokumentärfilm!

Jag är samma människa. Igår, idag, imorgon. Tro inte att jag låter dagarna passera utan att tänka eller känna.

Det finns nu, det finns då, det finns sen om du vill
Men det finns inget annat att hålla sig till
Och allt blev så mycket och kvoten är full
Så för din och för min, men inte för kärleks skull

Vissa saker man gjort är sådant som skulle kunna kallas för misstag. Man kommer på att något inte blev som man tänkt sig. Då kan man välja att gå framåt eller tillbaka eller åt ett annat håll. Man gör alltid val efter vad som känns bäst just vid det tillfället. Man kan inte göra annat.

Jag ångrar ingenting.

http://wwwlab.iki.his.se/~c08linwe/

Idag fick vi träffa konstnären Cecilia Parsberg. Ni Skövdefolk som läser det här känner säkert igen henne genom de omtalade, och för vissa människor provocerande fotografierna som hänger i G-huset på högskolan.

Hon inspirerade mig inte så mycket genom sin konst utan mer genom sitt sätt att prata om makt, konst, resor, människor etc. Framförallt inspirerades jag av hennes sätt att hela tiden ifrågasätta sig själv och varför hon gör som hon gör...


Efter föreläsningen funderade jag vidare på vad det är att vara konstnär. Är vi inte alla konstnärer mer eller mindre? Alla vill vi ju påverka någonting genom att göra någonting kreativt ibland. Men olika saker inspirerar oss och vi har olika sätt att uttrycka oss. Genom de val vi gör, våra kläder, våra jobb, det vi säger, skriver, målar, filmar, fotar...

Jag är verkligen en konstnär! Jaja.. Att jag är en usel konstnär gör mig inte till mindre konstnär. Jag vill påverka saker. Jag har bara inte hittat mitt uttrycksmedel.

Men snart ska jag ju lära mig spela gitarr. =)

Jag har fortfarande inte funnit min bilnyckel. Trodde den skulle dyka upp när jag kom hem igen. Men nej. Hur kunde jag bara tappa bort den? Vart har jag gått? Försöker analysera mina steg... När försvann den? Den kan väl inte bara vara borta! Den är ju gjord av nån slags metall för tusan. En sån försvinner inte bara. Det är bara lite rörigt häromkring just nu. Snart kommer den nog dyka upp igen.

Jag har feber. Jag är färdig med bildbehandlingen. Jag jobbar med min hemsida och mitt fotoprojekt. Jag har lärt mig redigera film idag. Min näsa är en röd boll. Jag har äntligen skickat in min essä. Min kamera har slut på batteri. Jag har slut på batteri. Slut.

Will you tell me when the fighting's over
Cos I can't take, I can't take no more
Will you tell me when the day is done
Cos I can't run, I can't run no more

En gång i tiden var jag 19-20 år nånting. Haha.. Då var jag blond och hade vitt vin i en grön platsmugg och vi tog PMS-bilen till Hultsfredsfestivalen och det var Håkan Hellström på högsta volym och feministiska diskussioner och dans på borden och vegetarisk mat och drömmar om tjejband och politisk karriär och vi tumlade och rullade ner för Pilotbacken och vi hade hur mycket tid som helst och skämdes inte för att vi sov långt in på eftermiddagen!



Nu har jag redan tusen ofärdiga projekt på vinden, ett russin där hjärnan brukade vara, konstant dåligt samvete, en decimeter tjock hög med papper framför mig, inga storslagna planer men alldeles för lite tid...

Jag är hemma. Jag är hos mina vänner. Jag träffar familjen. Jag pratar. Jag äter middag och dricker vin. Jag inser att jag tar mig själv på för stort allvar. Jag hittar det enkla. Jag hittar det svåra. Jag låter mig själv vara ledsen. Jag är glad. Jag söker svar. Jag blir mig själv igen. Jag vill. Jag är.



Dessutom har jag träffat min systerdotter Meja som är världens vackraste lilla människa! Jag älskar henne redan!



Vi hörs...