Skön dag

Spa



Middag



Musik



Välbehövlig avkoppling i vintermörkret. Sankt Jörgen är ett himmelrike och sällan har jag kännt mig så bortskämd och lyxig. Det var något med renheten och den proffsiga känslan. Både lokaler och personal utstrålar välkomnande.

Spelningen med Timo var förstås sjukt bra. Speciellt och annorlunda att sitta i breda fåtöljer i en hotellbar och se en sådan artist.

Är jag samma?

När jag kom hem hade Janne gjort ett personlighetstest och det verkade ju spännande så jag ville prova också. Gjorde hela testet men när jag fick fram slutresultatet så tyckte jag att något kändes bekant med texten... Jag insåg att jag gjort testet tidigare och fått exakt samma resultat. För drygt två år sedan:

 

http://gryline.blogg.se/2008/september/personlighet.html#comment

 

"Kreativa, handlingskraftiga och snabbtänkta. Duktiga på många saker. Tycker om att debattera och kan vara angelägna om att få sista ordet. Entusiastiska över nya idéer och projekt, men kan brista i förmåga att hantera vardagliga rutiner. Oftast frispåkiga, uppriktiga och bestämda. Uppskattar att umgås med andra och är själva stimulerande sällskap. Utomordentlig förmåga att förstå komplicerade koncept och finna logiska lösningar på problem."



Samma nu som då?

Spela mera!

I år önskar jag att det ska ligga hårda paket i julklappssäcken. Närmare bestämt sällskapsspel. Följande har vi spelat hos vänner och haft otroligt trevligt under tiden!
  • Munchkin - spännande kortspel som går ut på att slåss mot olika monster för att vinna levels
  • Settlers - roligt strategispel som går ut på att samla resurser för att bygga vägar och städer
  • Blokus - beroendeframkallande brädspel som går ut på att lägga ut olika former och blockera för varandra

Nya krafter

Tänk vad en helgs ledighet kunde göra för självförtroendet! Behövde hinna ikapp mig själv lite. Sova lite, handla lite, träna lite, socialisera lite, göra färdigt projekt som låg på hög... Idag har i alla fall arbetsdagen flutit på fint och varit rolig och inspirerande trots sina tolv timmar. Jag är ingen argbigga längre. Vi har långa arbetsdagar ibland men det gör inget för jag är taggad nu och det kommer att löna sig i slutet på veckan när jag slutar tidigt! Imorgon blir det hur som helst en ännu roligare dag på "bara" tio timmar med spännande grejer som händer! Jag ska vara rosa monster som bråkar och provocerar och gör tokiga saker och så ska jag filma barnen och planera inför torsdag när atelieristakollegorna kommer och hälsar på.



Förbannad

Vissa av dessa dagar är jag så arg att det på riktigt är svårt att andas. Känner inte igen mig själv. Allt känns fruktansvärt orättvist. För första gången i mitt liv förstår jag de som oprovocerat slår ner någon på stan för att de känner att något kokar och oroar inom dem. Någon stackare som råkar vara ivägen när man har för mycket skit i sig. Förbannad så att det gör ont. Ouppdämd ilska som man inte får ta ut på någon och som kräver utrymme på insidan. Nagelmärken i handflatorna och käkar så spända att de värker. Kämpar för att inte bryta igenom... Fin. Glad. Trevlig. Professionell. Nöjd. Älskvärd. Lugn. Lugn. Lugn... Andas... Räkna...

Önskar mig ett vårskrik i julklapp.

Reggio followup

Jag ska till Italien i vår! Så sjukt spännande!
Som jag ser det nu hoppas jag i första hand på att få inspiration för hur de jobbar praktiskt med demokrati och exempel på hur man kan öva "det analytiska ögat" samt hur de kopplar förskolan till omvärlden och samarbetar med andra yrkesgrupper.

Apoliva-skämtet

Ja jag är lite sen i min reaktion men jag är faktiskt lite smått förbannad över folk som påstår sig vara rädda för tjejen i apoliva-reklamen. Folk som går med i facebookgrupper och överöser henne med kommentarer om hennes utseende och glåpord om att hon skulle ha små bröst, se ut som en man eller en grottmänniska och skrattar åt det hysteriskt roliga i att en hudvårdsreklam inte är söt och blommig utan faktiskt visar det den gör reklam för - svenska förhållanden. Snö, vind, regn, mörker och sol.
Jag förstår inte dramatiken. Jag förstår inte varför folk bemödar sig med att göra parodier och driva med den här framställningen av en kvinna. Jag tror att problemet är att den provocerar människor mer än den är läskig. Tänk efter - hade det varit mindre läskigt eller mindre roligt om det varit en man i reklamen eller om reklamen hade velat sälja en annan sorts produkt?




Så läskig var den väl inte? Skärp er.

Men jag kan ju förstås ha fel. Om det stämmer att nästan 100000 svenskar på riktigt blir rädda och ligger sömnlösa av den här reklamen så kan det hända att de sett för mycket skräckfilm för sitt eget bästa och då har psykvården helt klart lite att jobba med.

Kvinnlighet

Är vi inte väldigt förvirrade nu för tiden? Är det någon som egentligen kan förklara vad ordet "kvinnlig" betyder? Att det är en egenskap har jag förstått men vad innebär det egentligen för mig? Hur ska jag vara? Är det allt det här med jämställdhetstänket som har gjort oss så förvirrade nu?



Är det inte väldigt förvirrande att man fått för sig att det är fint och bra att vara kvinnlig samtidigt som det faktiskt är så himla fel att vara det i många sammanhang. För inte passar det sig väl i fråga om makt idag att vara öm, mjuk och försiktig? Är det det som är kvinnlighet och är det så att jag helt enkelt dragit nitlotten och tvingas vara den med mindre makt, styrka och självförtroende för att jag föddes som kvinna. Jag tror ju på att vi utifrån våra förutsättningar och tillsammans med vår omgivning väljer vem vi ska vara och hur hänger då kvinnlighet ihop med att vara kvinna?



Jag slog upp vad "kvinnlighet" betyder och fick flera otydliga svar. SAO: "förhållandet att hava de för kvinnan karakteristiska egenskaperna; äv. (numera föga br.) i fråga om dylika egenskaper hos män: omanlighet, (klandervärd) vekhet."

Detta hjälpte mig ju föga. Vilka är de för kvinnan karaktäristiska egenskaperna? Är det något medfött som alla borde känna till? Är det så att kvinnlig är samma sak som omanlig? Ska jag tolka det som att man bara kan vara kvinnlig i förhållande till något manligt? Kan inte den ena existera utan den andra? Att det är relativt så som varmt och kallt. Vart går gränsen mellan dem? Är det vid normal mänsklig kroppstemperatur? Och finns det i så fall en liknande brytningspunkt mellan manligt och kvinnligt? Detta filosofiska svar är intressant men förklarar fortfarande inte innbörden.



Kan det vara så att manligt och kvinnligt är beorende av andra saker runtomkring? Förutsättningar, miljö och kultur? Kanske det inte finns något fast svar eftersom det beror på var och när man befinner sig. I så fall skulle frågan kunna ha många svar. Jag kom att tänka på ny teknik och globalisering. Då världen blivit mindre kanske även synen på våra könsroller blandats ihop med andra kulturers. Är det därför det är så förvirrande och svårt att dela in oss just nu?



Kan man i så fall vara krass och säga att något sådant som kvinnlighet egentligen inte existerar? Det kan vara så att vår mänskliga drift att kategorisera människor i olika fack gör att vi hela tiden skapar föreställningar om vad det är att vara typisk kvinna och dessa egenskaper har vi valt att kalla kvinnliga. Därför förändras de i tid och rum och omvärderas hela tiden.

Jag tror vi i vår tid, i vår kultur har mycket att jobba med när det handlar om manlighet, kvinnlighet, identitet och självbild. Många insikter kvar att nå innan vi kan känna oss någorlunda trygga som människor.

Viktigare saker att tänka på

För ett tag sen lämnade min chef det hemska beskedet att vi bara får 6 platser till Reggio-resan. Jag klev ner i osäkerhetens läskiga brunn. Imorgon träffas vi i utvecklingsgruppen och ska ta beslut på vilka 6 personer det blir. Fasa.

För er som inte förstår hur viktigt det är för mig så kan jag säga att det inte bara handlar om en trevlig resa till Italien. För mig handlar det om framtid, meriter, kunskaper, förståelse, inspiration, självförtroende, gemenskap, uppskattning och en framförallt glädje i yrket som jag kommer att kunna leva på länge!

För mig just nu så är den här resan viktigare än att skaffa barn. Det är ett uttalande som skulle kunna reta gallfeber på de flesta fisförnäma supermorsor. Men så är det. I ärlighetens namn. Just nu. I mitt liv. Där jag är. Får jag inte åka med så skulle det vara himla tråkigt.
Barn ja... När jag ändå kom att tänka på det så kunde jag komma att tänka på många saker som känns viktigare för mig just idag än att få barn. Som en ny, skön säng. En balkong i söderläge där jag kan plantera kryddor. Vänner med liknande värderingar. Tid för min kärlek. Lugn och ro.