Enligt läkaren är jag frisk som en nötkärna men hennes ord till trots så verkar inte huvudvärken gå över.

I bästa fall...
"Omkring 90 procent av all huvudvärk är spänningshuvudvärk. Den är ofarlig och går oftast över av sig själv. Spänningshuvudvärk kan ha många olika orsaker. De vanligaste är stress, trötthet, oro och andra känslomässiga påfrestningar."

I värsta fall...
"Hjärntumör drabbar människor i alla åldrar. Hos barn och tonåringar är det den näst vanligaste cancerformen, efter leukemi, med omkring 80 nya fall per år... En hjärntumör ger olika symptom beroende på var den sitter. Symptombilden kan skilja sig mycket från fall till fall men det finns dock några symptom som är vanligt förekommande. Huvudvärk är ett sådan. Man beräknar att runt 70 procent av alla med hjärntumör får huvudvärk någon gång under sin sjukdomstid. Nydebuterad huvudvärk som tilltar och som är värre på morgonen och efter ansträngning är viktiga varningstecken."

Jag tror inte att jag har hjärntumör. Jag är inte riktigt så hypokondrisk. Bara lite. Men nu har jag haft den här huvudvärken i en vecka och kan inte låta bli att tänka... tänk om! Tänk om det vore riktigt illa och så har läkaren bara klämt mig lite på nacken, kollat blodtrycket och sänkan och sagt att jag verkar frisk.

Vågar man chansa? Hur går det till är man upptäcker allvarligare sjukdomar? Är det här inte borta på måndag och jag tvingas gå till jobbet igen med ett huvud som bultar för varje steg, så går jag tillbaka och kräver att bli undersökt på riktigt.

Har ni sett tv-programmet gokväll eller vad det är när en programledare intervjuar en person som får sitta och låtsas-bjuda-in fyra andra personer till en låtsasmiddag och bestämma mat, dryck och samtalsämne för kvällen. Jag har i flera år fantiserat över vilka jag skulle bjuda in om jag fick möjligheten. Nu har jag kommit fram till ett förslag som förmodligen kan ändras när jag tänkt och levt ett tag till. Ändå vill jag presentera det här:

1. Person nummer ett har varit en självklar gäst ganska länge till min middagsbjudning. Det är en person som kan prata om de riktigt små och de riktigt stora livsfrågorna. Han verkar vara en väldigt vis, erfaren och spännande person: Dalai Lama. Han skulle förhoppningsvis tillföra lugn och saklighet, vända och vrida på teorier och hela tiden föra samtalet tillbaka till vad som verkligen är viktigt.
   
   
2. Den andra personen är en man som är en självklar förebild i mitt yrke. Han hade när han levde drivkraft och kunskap att inspirera miljontals människor världen över och rikta uppmärksamheten till den italienska förskolan. Han fick med sin filosofi människor att förstå vikten av att på ett tidigt stadium i människors liv verka för ett demokratiskt hållbart samhälle: Loris Malaguzzi. Oj, vad jag skulle fråga och fråga honom om saker!
   
   
3. Den tredje inbjudan skulle gå till en person som skulle kunna få mig att skratta hela middagen igenom, utan att släppa på allvaret och vikten i samtalet. Hon kan vända även de jobbiga, obekväma, tabubelagda delarna i livet till ett komiskt och öppet samtalsämne. Hon förstår och vågar skämta på ett ärligt sätt om hela problematiken kring skuld och makt. Inte minst så får hon med sin lättsamma humor mig att tycka om mig själv: Mia Skäringer.
   
   
4. På den fjärde och sista platsen har jag tänkt mig någon typ av konstnär eller artist som kan lyfta fram kreativiteten och komma med idéer för hur man kan ge vårt samtal en form som även andra kan ta del av. Jag kommer att vilja nå ut med alla idéer som jag får under middagen. För att göra detta skulle jag ta med en fantastiskt inspirerande, kreativ och engagerad kvinna som jag träffat en gång tidigare då hon gästföreläst om sin dokumentärfilm på högskolan i Skövde: Cecilia Parsbeg.

Där har ni min gästlista!
Samtalsämnet skulle förstås vara några av de riktigt stora frågorna: Kärlek och skuld, kunskap och utvekling samt hur det perfekta samhället skulle kunna se ut.
Middagen skulle bestå av ett gäng olika tapas. Goda smårätter och plockmat som skulle kunna förtäras under lång tid med var sin liten gaffel, utan att riskera avbrott i samtalet. Till detta ett gott, kryddigt rött vin.

Istället för en programledare vid andra sidan bordet att dela upplevelsen med så skulle jag vilja ha Janne. Av den enkla anledningen att han är min bästa vän och livskamrat. Jag skulle behöva att han var med och lyssnade och förstod och att vi långt senare skulle kunna se tillbaka på och reflektera över middagsupplevelsen tillsammans.


Nu utmanar jag alla mina andra bloggande vänner att presentera deras egna gästlistor till påhittade middagar... Jag är nyfiken på hur ni andra skulle tänka.

Jonna är en beundrandsvärd människa, full av liv och idéer. Nu har hon fått en idé om ett ovanligt foto/dokumantationsprojekt som vi ska göra. Ju mer jag tänker på idéen desto bättre framstår den som i mitt huvud. Jag vågar inte tala om vad det går ut på här än eftersom jag redan blivit så pass förtjust i idén att jag inte vill att någon ska stjäla den. Hoppas du menar allvar Jonna, för jag har redan börjat researcha! Vi får boka in några dagar i sommar när vi kan börja.

Värmen, åskan, doften av nyklippt gräs, rosévin, picnic, blommor och bin. Det är som bekant äntligen sommar och mycket goda tider väntar!

Hett, hett... ny korsett! Vad tycks? =)

Jag har nu blivit lovad fast tjänst och är väldigt lättad och glad över det för jag älskar mitt jobb just nu! Det flyter på otroligt bra, vi har roligt ihop och det händer många spännande grejer.

Framförallt så har vårat projekt mynnat ut i ett undersökande av matematiska begrepp, geometriska former, tyngd, mängd, längd, rymd etc... Barnen hittar matematik i allt! Vi kommer att fortsätta utmana det här och erbjuda mer tekniskt och naturvetenskapligt material.

En annan stor grej är att vi ska flytta hela förskolan till nya lokaler och ny gård. Förra veckan hade vi en studiedag som ägnades åt pedagogisk miljö. Vi kommer att få en fantastsik gård med amfiteater, ateljé, vattenstation etc och en jättefin innemiljö med bra samarbete kring olika projekt. Det kommer att bli hur häftigt som helst! Vi har också besökt nya förkolan med barnen och stått i byggröran och försökt förstå att det är där vi ska vara sen.