Hur gör man när man lyssnar?

Tänkte på det där med lärande samtal. Hur gör man? Hur är man en god samtalare och en god lyssnare? Hur gör man när man lyssnar? Alla borde väl ha rätt att säga sin mening och få givande respons. Men vilken typ av respons förväntar man sig när man pratar med olika människor.

Jag har ibland fått antytt för mig (eller kastat i ansiktet) att jag är en dålig lyssnare. Igår fick jag höra att en av mina mest positiva egenskaper enligt en kollega var att jag var en så god lyssnare. Så vilket är jag egentligen?? Beror inte detta helt på förväntningarna av vad jag ska svara på det som berättas. Beror det inte på om man vill att jag ska lyssna på riktigt eller om jag bara ska sitta bredvid. Lite stärkt av nämnda kommentar så kan jag med gott självförtroende påstå att jag, enligt mina egna värderingar, är en mycket god lyssnare. Annars hade jag inte varit särskilt bra på det jag gör i mitt jobb. För är det inte precis just DET som jag ägnar dagarna i ända åt. Barn och andra som är intresserade av att lära sig något är himla sugna på att prata och kräver respons.

Men alla är inte så intresserade av att samtala som tvååringar är. En del människor vill bara hålla låda och att någon annan människa ska sitta mittemot och nicka och säga: "Mmm.... ja.... jag förstår...". De är inte intresserade av att komma vidare, de tycker kanske att det är för jobbigt att tänka för mycket på det de pratar om. De kanske egentligen lika gärna hade kunnat sitta själva i sin monolog. Eller bara behöva ett gosedjur att gråta i.

En tvååring skulle inte nöja sig med ett "Mm... jag förstår..". De kräver samtal och gemensam reflektion. De vill berätta vad de tänker på och sedan ha någon som lyssnat på riktigt och kommenterar.

En god lyssnare är alltså en aktiv lyssnare i mina ögon. Inte bara någon som nickar och hummar. En god lyssnare bekräftar, kollar av att man förstått rätt och ställer vidare frågor. "Jaha, menar du att..." eller "Vad skönt det måste kännas att ha kommit fram till det, vad vill du göra nu?" En aktiv lyssnare är en person som bryr sig och visar engagemang. En aktiv lyssnare är en person som stöttar och vill att den som talar ska berätta och utveckla mer. Lyssnare är nyfikna människor som har lust att reflektera tillsammans för att komma längre och djupare in i samtalet. En god lyssnare är i min mening inte någon som tyst väntar på att personen ska prata färdigt så att man kan gå därifrån.

Human

Jag hatar människor idag. Förresten är djur också jävligt jobbiga. Växter... växter gillar jag. Luktar gott och är fridfulla. Träd, gräs och blommor och allt. Tyvärr finns det så lite växter såhär års och betydande större del av dem man möter är människa eller djur. Överallt är de och stör och låter och luktar illa.

Fin dag

Lyckade samtal, glada barn, glad pedagog. Trodde att det här höll på att bli en bra dag, men så...

Halkade på vägen... ajajaj (tonårspojkarna tittade medlidsamt på mig)
Klämdes i dörren på konsum... sjukt (och lite pinsamt)
Försökte trösta mig och lappa mina skador med en stooor godispåse men påsjävlen går förstås sönder när jag ska ta första biten och allt ramlar ut på gatan.
Nähä. Det skulle man inte få.

Ensam ikväll igen. Sambon på galamiddag.
Trött.
Godnatt.

Det är ensamt att vara sur

Skitdag. Skitvecka. Skitliv. Jag är trött och sur och jävligt tråkig. Försökte dämpa det svarta, onda med shopping men det gick ju halvbra. Jag fick iallafall köpt en bok som jag ska läsa och hoppas på att få ut några skratt utav - Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Jag återkommer med recension...
Ha en fin jävla dag allihop då.

Aldrig långt bort

Jag är ju bara tvungen. Den här vackra biten gör sig fint i min blogg!


Hela låten finns på goteborgenergi.se

Hoppas den kommer finnas med på hans nästa skiva!




Förresten så vet ni kanske det redan men I freakin' love this town! Jag känner mig hemma här. Om jag flyttar härifrån en dag så kommer det antagligen vara för någon annans skull.


Förskolepredikan...

"Vad håller jag egentligen på med?"

Den frågan har jag ställt mig många gånger den senaste tiden när stressen och pressen och politiken tyngt ner vardagen. Tvivlet hade börjat komma krypande.
Men wow, vad jag har fått gräva på djupet i alla mina frågor och vända på alla dolda tankar kring min yrkesstolthet idag. Underbar dag!

Några av problemen med svensk förskola:
Hur kommer det sig att vi är så osäkra på vårat uppdrag? Hur kommer det sig att mångas arbetssätt knappt förändrats efter 20 år trots att alla andra yrken i samhället utvecklats och förändrats? Hur kommer det sig att man tror att vem som helst kan gå in och göra en förskollärares uppdrag så länge man är snäll och go med barnen? Hur kommer det sig att vi har så svårt att släppa föreställningen om att lärande är något som sker individuellt? Hur kommer det sig att vi knappt vågar säga att barnen faktiskt lär sig saker i vår förskola?



"Vad lär ni barnen egentligen?"
"Nja... vi försöker inte lära barnen något. Vi försöker inte vara skola. Vi har inga uppnåendemål. Hoppsan, lärde de sig läsa. Oj förlåt, det var inte meningen."



Vi tror att det är vårt fina förhållningssätt som är grunden till att vara en god pedagog och att det är allt barnen behöver. Vi tror att en god relation till en vuxen är barnens lycka. Att allt de egentligen skulle behöva är en snäll och pedagogisk mormor. Typ. Tror vi verkligen inte att barnen lär sig något mer i förskolan?

Är det VI vuxna enbart som gör att barnen utvecklas? Nej, en sådan syn på kunskap har vi ju inte längre. Barn lär genom möten med andra människor och material.

Lärandet sker mellan oss.

Lärandet är inte individuellt och kommer inte uppifrån.

Lärandet är en inneboende drivkraft hos oss alla.

Lärandet sker då vi har tillgänglighet till det. Lärandet sker när vi hamnar i problemsituationer där vi får reflektera och prova olika lösningar tillsammans med många andra. Kunskap är inte bara fakta och praktiska färdigheter. Kunskap är förståelsen för olika typer av processer. Kunskap är erfarenhet av olika typer av material och situationer. Kunskap är möjligheten att fantisera och skapa nya teorier. Kunskap är kreativitet och nyskapande...



Så till förskolans och läroplanens grundsten: Demokrati.

Demokratisk kompetens kan vi bara få i en grupp med andra människor, olika människor, människor med olika erfarenheter och bakgrund, människor med olika tankar och åsikter, glada, ledsna, arga, unga, gamla...
En barngrupp och medforskande, nyfikna, lyssnande, utmanande, provocerande, problemställande och förändringsbenägna pedagoger i förskolan kan aldrig ersättas av en mormor. Hur bra hon än är!




En vädjan till alla er verksamma pedagoger, oavsett om det är förskola eller skola: respektera demokratin och det kollektiva lärandet och jobba för ökad kunskap!

En vädjan till alla er utanför förskolans väggar: respektera, stöd och ställ krav på förskola och skola!

Muzika

Här kommer en lista till då... på några av de supersköna låtar som gör att jag inte kan sitta stilla riktigt idag.


Manu Chao  Clandestino
Florence valentin  Spring Ricco
Goran Bregovic  Gas gas
Yolanda be cool & DCUP  We no speak americano
Dejan Sparavalo  Bubamara
Grupo Bemba  El rompe cintura
Lykke Li  Get some
Robyn  Hang with me


Hitta dem på spotify om ni vill. Tänk vilken lycka förresten att Balkanmusik blivit hett these days. Me like.

Vad gör man i Kalifornien?

Om en månad åker vi till Kalifornien, närmare bestämt San Diego, för att hälsa på finfiiiina Lisa! Det ska bli fantastiskt att få vara ledig två och en halv vecka i gråaste februari, min hatmånad på hela året. Det ska också bli fantastiskt spännande att på riktigt få uppleva kulturen i det land man har så mycket fördomar om.

Så, vad ska man göra när man är där?

Det jag har tankar om än så länge är:

Kanske, kanske orkar man köa för att göra en tatuering på High voltage tattoo i LA?
Besöka Seaworld eller Disneyland?
Turist-strosa eller vad det är man gör i Tijuana?
Åka skidor i Big Bear blir det helt klart!
Surfa, grilla, se solnedgångar och hänga på stranden i San Diego, of course!
What else?


Årets löften?

Jag som inte brukar vara så mycket för det där med nyårslöften har ändå i år, utan att fundera särskilt mycket, kommit på en hel rad med förbättringar som jag kan göra på min karaktär och mitt stressade liv.

Här kommer listan:
  • Inte röka
  • Dricka mindre alkohol
  • Börja träna lite igen
  • Vara mindre sjuk
  • Unna mig mer sköna saker
  • Stressa ner och göra saker långsammare
  • Fokusera på lite i taget på jobbet
  • Tala om för mina kollegor att de är bäst
  • Göra ännu mer roligt av min fritid (alltså dra ner på facebook-tiden)
  • Visa mer kärlek till mina vänner
  • Och sist och helt klart viktigast - Tycka att det jag gör duger, oavsett hur mycket jag åstadkommit!

Farväl 2010...

...och det nya året tar sin början. Vi startade det med en härlig dag på Brudareberget. Det förra var ett underbart år men jag kan redan se att det nästkommande har potential att bli ännu bättre!


Sol, hopp och kärlek!