Upp ner uppupp ner
Fan. Blir alltid knäpp på min födelsedag. Alltid ska man bli emotionell och sentimental och självömkande och börja grina för nånting. Vad har man att förvänta sig av en födelsedag?
Jag längtar efter min älskade mamma och mina älskade systrar. Varför är de så långt borta jämt? Önskar att jag kunde vara där med dem nu. Önskar mig mer tid med familjen. Mer tid hemma med min kära. Mer fritid. Mer tid för jobbet. Mer tid.
Stress. Idag var jag trött och nervsvag så jag blev en bitch och skällde och surade på mina kollegor för en skitsak så nu har jag väl gjort mig osams med dem för all framtid.
Inget svar om lägenheten ännu. Hundra på att vi inte får den. Suck. Vågar inte hoppas. Orkar inte fundera på vart vi ska ta vägen om vi inte får den.
Alla vänner och släktingar är så gosiga som kommit ihåg mig idag och ringt, sms:at och grattat på facebook. Tack fina!
Inget svar om lägenheten ännu. Hundra på att vi inte får den. Suck. Vågar inte hoppas. Orkar inte fundera på vart vi ska ta vägen om vi inte får den.
Jag har en underbar man som lagar smörgåstårta just i detta nu och som gick upp med mig klockan halv fem imorse och gav mig ett spa-paket i födelsedagspresent! Här ska fräschas upp och relaxas!
Skriv någonting:
Postat av: Kristina =)
Tror inte du gjort dig osams med dina arbetskamrater, alla har rätt att ha sådana dagar ibland. Man får vara less, irriterad, tjurig emellanåt =) Du får tänka på alla de dagar du varit precis underbar =P
Postat av: Line
Jo, det verkade lugnt idag. De förlät mig för mitt surande och jag var inte lika sur längre. =)
Trackback