Ny dag. Bättre. Jag läser, läser och läser och flyr från mitt liv för att leva mig in i någon annans.

"Vår vilja som barn är gränslös, vår fantasi likaså. Vi vet instinktivt att livet är stort och obegränsat, att allting är möjligt för oss. Men när vi växer upp förstår vi så småningom att det kommer att krävas ett aktivt handlande; vi måste göra val. Välja bänkkamrat och bästis, fotboll eller hockey, flickvän och pojkvän. Vi har livet i vår hand, vi kan forma det.
Med detta kommer naturligtvis fasan, svindeln; skräcken att handla fel, att göra något oåterkalleligt i form av val som vi sedan kommer bittert ångra och aldrig kunna rätta till.
Finns det sådana drastiska handlingar? Är det inte vår skräck inför valet onödigt stor och sanningen istället att en växande insikt om livets natur paras med ett ökat tryck från omvärlden att aldrig göra fel? Något av det värsta vi kan vara, får vi lära oss, är inkonsekventa. Vår västerländska kultur understryker oavbrutet vikten av trygghet, omboning, förutsägbarhet."


Måndag. Fika kan jag nog klara av.


"För vem vet vad som väntar bortom döden? Kanske ett nytt liv, kanske en ny chans? Kanske ett spädbarns alla möjligheter igen."