Nu har jag skrivit en saga igen:

Två kvinnor klev av tunnelbanan vid Hornstull och promenerade sista biten mot Västerbron. De skulle möta några vänner på Långholmen och hade öl med sig i var sin systempåse. Det var en sån där solig dag när man tror att sommaren kommit men så är det egentligen lite för kyligt att gå i flipflops. Den ena av dem, hon med det röda håret, ångrade därför lite dagens skoval, precis som hon ångrade det mesta annat i sitt liv just då. Hon gick tyst och nickade instämmande och svarade med korta kommentarer då vänninnan pratade på om livets stora frågor.

Vad tror du han tycker om mig egentligen? Vet du vad han sa? Fast det känns som att något saknas i mitt liv. Hur blir man en bättre människa? Kanske man skulle prova att träna? Tror du han gillar mig då? Varför blir det aldrig som man tänkt sig? Vad gör jag för fel? Hur tycker du jag ser ut? Kanske är dags att klippa sig.

Ska vi ta med oss lite mat, bröt den rödhåriga av med tillslut. Det finns en indisk resturang om vi går gatan in där. Den blonda tyckte att det var en bra idé men gnällde ändå lite över att hon egentligen var alldeles för tjock för att tillåta sig själv att äta något alls med gott samvete. Men vem bryr sig ändå?

De beställde var sin kyckling med curry och lime. Vi vill ta det med oss. De satte sig på uteserveringen och delade på en cigarett medan de väntade.

Jag har en idé, sa den rödhåriga kvinnan plötsligt. Jag ska flytta tror jag. Prova lyckan någon ananstans. Kanske det inte är oss det är fel på? Kanske det är den här staden? Kanske jag inte alls är en dålig människa? Jag bor nog bara på fel ställe.

Är du galen? Vart ska du flytta? Du kan väl inte flytta själv?

Jo! För jag kan göra vad jag vill. Kanske Malmö. Det är långt bort. Verkar trevligt. Vi bor för långt norrut. Kanske allt jag gör skulle vara rätt där? Det är sommar i Malmö idag. Där kan man nog gå i flipflops utan att frysa just nu...