Jag känner mig just nu ganska otrygg och längtar efter en fast punkt. Jag har alla mina saker i en kasse, allt är i konstant oordning och jag har ingen möjlighet att gömma mig någonstans. Jag är ny på ett jobb som jag inte ska vara kvar på. Jag måste ta tag i att söka ännu ett nytt jobb och förbereda mig på att starta ett nytt liv i en ny stad. Och jag försöker vänja mig vid den ovana tanken att vara ensam. Utan mål, utan trygghet, utan hopp kastar jag mig efter något att hålla fast vid och känner hur kontrollen glider mig ur händerna. Skulle bara vilja sparka bakut och lämna allt åt sitt öde men det är bara att acceptera ångesten nu, ta sig i kragen och börja ordna upp i röran.




"Jag ser gitarren i butiken
symbolen för att skolka
sagan om ett uppror
drömmen om en högre höjd
ett skörövarskepp som blåser rätt in i Los Angeles
och stjärnorna som glittrar
och ingen jävel når mig nånsin mera"