Nej, nu är jag allt lite trött. Jag har hostat mig igenom lite för många nätter och oroat mig igenom lite för många dagar. Jag mår illa av stanken för att avloppet har pajat i hela huset. Jag har ont i huvudet av den konstant bankande, tjutande, grävande, sågande och fruktansvärt irriterande byggarbetsplatsen utanför fönstret till följd av detta avloppskaos. Jag längtar faktiskt tillbaka till jobbet så man får lite lugn och ro.


Utanför huvudet: Surr, mrrrrrr, iiiiiiiihhh, bbbrrrööö, klongklonk, wwwiiiooonnngggg...
Inne i huvudet: Inga pengar, ringa skola, bilen trasig, parkering borta, ringa banken, ringa läkaren, ringa lärarförbundet,  ringa skattemyndigheten, äta mat, hitta lägenhet, byta jobb-tider, söka jobb, flytta grejer, maila hyresvärd, hitta städgrejer, tvättstuga trasig, hyra ut lägenhet, köpa mat, komma i tid, vara snäll, komma ihåg allt...... vill komma in på utbildningen!!!!!!


Kan man få ta en paus nån gång eller? Låta saker lösa sig av sig själva kanske? Det finns så mycket underbart här i livet, men som aldrig kommer självklart eller gratis. Ibland vill man bara ha lite vanligt flyt i vardagen. Hitta ett tempo och ett liv som man kan känna sig nöjd med.

Man kan jämföra det med att köpa skor. Du får syn på ett par snygga skor. Sådär. Då är det väl bara att ta på sig dem och gå och njuta av dem resten av sommaren?

Nejnejnejnejeee.... Trodde du va?? Du måste ta hänsyn till om de kommer matcha dina kläder, om de är för dyra, om de finns din storlek, om du kommer få skavsår av dem eller om de kanske är gjorda av ett material som inte håller för att råka trampa snett i en vattenpöl.
Det finns så mycket som kan gå fel och du måste tänka på ALLT. Annars kan du ge dig fan på att efteråt står du där och mår dåligt på grund av ditt impulsiva och bekymmerslösa handlande. Utan skor och utan pengar och med ömma fötter.

Ska vi behöva ha det så? Leva med den ständiga frågan: Vad gör jag om det här inte går vägen.....?

Ja, vi har nog en del att lära av Örebroarna: "Ujujujj... dä häär går aaldri..."
Eller varför inte dalmasarna: "Va bliide' för skiit ida' då?"


Slutligen: Tacka gudarna för choklad som är en enkel, men tyvärr lite för kortvarig tröst i mens-tider.