En dag när självförtroendet sviker. Det känns omöjligt att få ett vanligt jobb. Inte för att någon har svarat än, men jag tror inte att det är så lätt när man inte har kontakter än. Jag får gå och vara fattig. Skit samma. Jag överlever ju iaf.

Min dator ligger stendöd i en av mina kassar. Måste förmodligen köpa ny.

Hundra ofärdiga projekt på min lista. Men ingen ork. Helgen var skitrolig men nu är den över och kroppen är öm från den hårda isen som slagit mig överallt.

Är tillbaka i Skövde nu några dagar, men det känns inte helt bra. Är inte hemma någonstans. Tom och svag. Ingen mening att hitta trygghet någonstans eftersom jag flyttar runt hela tiden.

Glömde nyckarna hos mamma också. Det är kortslutning i min hjärna. Det var ju därför jag åkte ner hit. Får be henne skicka dem på posten.

Dum och ensam. Tittar ut genom fönstret och känner mig lika tråkig som den grå himlen. Lika sur som den blöta marken.

En annan dag kommer solen att skina. Men inte idag.